BIFFBLOGGEN!

Jag är ingen tjockis va! Det får ni inte tro. Och inget bodybuilderfreak. Jag är smal (dvs jag är lång och måste alltså vara rejält tjock för att klassas som tjockis!) och jag är helt fabulöst snygg och helt normal enligt morsan och boyfriend och BMI och sånt. Så inget missnöje där!

Men varför då biffa och bli smalare? Jo: Jag har för första gången jobbat i restaurangverksamhet en hel sommar. Och på sommaren ska man njuta! Så jag smaskade mig igenom hela godis-, kak- och tårtsortimentet. Några gånger om.

Eftersom det var en jäkligt het sommar hade jag kjol och sånt jämt. Men så kom hösten och jag tog på mig jeansen. Eller, rättare sagt, försökte ta på mig jeansen! Jag får i dagsläget liksom precis upp blixtlåset och igen knappen, men det är en långt ifrån smärtfri process! Bara för grejens skull ställde jag mig på en kompis våg (har ingen egen, vill inte ha!) och såg att jag lagt på mig någonstans mellan 5 och 10 kg. I våras var jag nära underviktig enligt BMI (mest pga att jag rasade i vikt när jag fick en jobbig febersläng), så några kilon ville jag gå upp. Men kanske inte 10 liksom!)

MÅLET: En kondis som heter duga, massa styrka och smidighet i alla muskler, inga onödiga tandläkarbesök, massa endorfiner och lite mindre röv!